Idag pratade Hanna med S och han ska flytta i slutet av mars. Jaha.

Jag visste inget, men jag har heller inget frågat.

Jag lever i förnekelse, för annars skulle jag nog inte orka eller palla eller så.

Det är ju jobbigt att fästa sig vid någon som man vet skall lämna en.

Väldigt jobbigt.

Men, man får väl ta dagarna som de kommer och leva i nuet och deppa i slutet av mars och leva i en härlig förnekelse i två månader till.

Jag lär ju dock ha en himla tur i spel... Borde köpa tio triss på momangen.