Osthuve, ska stanna i Chile till Marzo!

Jag förstår honom. Jag vill också.

Why are we so alone even in company?

Det är lite upp och ner nu.

Ena dagen high as a kite och andra dagen smittad av depression.

Jag känner mig så hjälplös och det känns så dumt och lönlöst att vara kär när han ska flytta. Jag känner inte att jag vill flytta nu när jag precis har börjat jobba och så heller. Och liksom, vi har känt varandra mindre än en månad. Typiskt mitt liv, känns det som. Sen övertolkar jag allt till min nackdel och känner mig ratad i kombination med the Cure. Jag vet då hur man mår bra!

... and the sand and the sea grows

I close my eyes

move slowly trough a drowning wave

going away on a strange day